Stackars liten har sån separationsångest...hon är jätte ledsen när hon ska sova, dag som kväll spelar ingen roll å mitt mammahjärta värker!
Det hjälper inte om hon får somna i famnen heller utan det är grejen att hon ska sova...
I eftermiddags gick vi och lade oss i sängen tillsammans för hon hade knsppt sovit, å hon fick ligga nära nära...när hon somnat flyttade jag lite på mig (typ 2cm) å när hon vaknade var hon jätte ledsen för att jag inte var där.
Usch å fy vad detta är jobbigt!
Jag gråter nog ungefär lika mycket som Elsa...hoppas detta går över snart!


Glad tjej i nya byxor!